Våra första tre veckor i Les Gets har gått från åska varje dag till regn konstant med 8 grader till strålande solsken med 30-35 grader. Förra veckan när vi var volontärer på mountainbikeeventet Crankworx, övervägde jag seriöst att ta på mig dunjacka - ovanpå mina tre lager ulltröjor som jag redan hade på mig.
Och vad gör man i en liten bergsby när det spöregnar konstant? Vi har cyklat mycket, men man når en gräns när man liksom blir trött på att komma tillbaka fullständigt täckt i lera.
Men nu har det äntligen vänt! De senaste dagarna har det varit löjligt varmt! Liftarna börjar öppna överallt så vi har varit och utforskat nya liftsystem.
Och förra veckan började vi jobba lite smått. De första gästerna har kommit till lägenheterna som ligger jämte vår, och egentligen från denna helgen och framåt så börjar det sätta igång ordentligt.
Men först ska vi få besök av Per och Filippa! De är ute på roadtrip och vi ska ta ut dem på lite cykeläventyr!
Glad midsommar!!
Les Gets med Mount Blanc i bakgrunden.
Inga översvämningar eller förhinder på grund av strejken på bensinmackar. Men vi fastnade i låååång kö när det var en olycka på vägen ner.
Innan liftarna öppnade cyklade vi upp på berget. Svettigt men väl värt för utsikten. På andra sidan är Les Gets bike park.
Sånt här får man räkna med när man utforskar nya ställen...
Första dagen upp i liften!
Då kör vi! Europas bästa bike park sägs detta vara. Just nu är det vääääldigt lerigt.
Kossorna med stora bjällror på sig. Hej hej!
Ännu mera utforskning i regn och lera.
Det finns golfbana på berget för den som vill ha det.
Det regnade konstant i måååånga dagar. Himmel för en snigel antar jag.
Sen var det dags för ett av världens största mtb event!
Vi volontärade (den enda dagen det var solsken) och var med i shape-teamet. Hårt jobb i 11 timmar. Vi fick iaf lunch. Och en öl vid 11 snåret. Men vi stod också mycket och bara glodde, eftersom det var dåligt med instruktioner på engelska...
På toppen av första droppet...!
Och under samma dropp. Proffsen kör back flips och allt möjligt utför där. Sinnes.
Såg många hopp i stilar, flippar och tvistar.
Whip off tävling.
Här är hoppet som vann.
En av dagarna var vi Marshals på downhillbanan. Vi började kl. 6 på morgonen. Dave var inte nöjd. Vi sitter i liften upp...
Jag är redo! När någon cyklar förbi - då blåser jag i visselpipan! Om någon ramlar - vifta med gul flagga så de som kommer efter saktar ner. Röd flagga om någon ramlar ordentligt, och de som kommer efter måste stanna. Och jag njuter av utsikten!!!
En härlig morgon.
Redo.
Här kommer en av de galna tävlande!
Wohooo!
Lerigt värre!
Bara att hålla i och hoppas på det bästa...
Vi gick hem och tittade på downhillfinalen på tv. Samtidigt var det Formula1... Dave har svårt att bestämma sig.
Dave testar kidsens pumptrack.
Redo för en dag i backen!
Typ fem minuter senare dock...
Lera överallt men så kul!
...som sagt.
Som tur är finns det vattenslangar vid liften där man kan tvätta cykeln efter en dag på berget. Fantastiskt förutom när man står i kö i 1,5 timmar som vi gjorde en dag...
Tar tåget in till byn, som stannar utanför vårt hus, med nyfunna vänner - Yasmin och Cris.
Födelsedagskaka till Dave! Grattis! :D (kladdkaka, såklart!)
Efter regn kommer solsken. Och med råge! 30-35 graders hetta!
Och det är detta vi gör hela dagarna - cyklar ner för detta! Woooohooo!
Ute och cyklar med Yasmin och Cris.
Dave hoppar högst som vanligt.
Två nöjda själar.
Ingenting slår sån här utsikt...!
Getter mitt i byn les Linderets. De skiter och pissar vart de vill!
Idag lärde vi oss att en "inga cyklar"-skylt betyder icke cykelvänligt.
Men äventyr att skicka cyklar över ett vattenfall!
Och vi klarade oss till botten av dalen! Vi är helnöjda!! Kul äventyr.
Cyklar längs med lake Montriond.
Vilken dag!
Ett svalkande dopp behövs kan jag säg!!
Vår lokala lilla sjö.
