25 årsfirande på landet

Nu har jag varit tillbaka på farmen i två veckor. Tillbaka till rutin, tillbaka till fantastisk mat och bara allmän njutning av livet.



Woodgrain farm. 
 

Snygging där. Glad gris glad i mat. 
 
Låång tunga. Haha.

Och så har man blivit äldre. Men det var inte bara jag denna helgen. Ett par som ska bo här i vinter var här på besök och Matt fyllde år dagen innan mig och Jenny dagen efter. Och dessutom fyllde Jonathan (bonden) år samma dag som mig. Så brakmiddag blev det. Eftersom våra födelsedagar dessutom inträffade under Thanksgiving så blev det tupp till middag (så ingen kalkon - man tager vad man haver.). Vi bakade pumpa-paj och färsk jordgubbstårta (det har jag nog aldrig ätit på min födelsedag inte) och efter middagen satte vi oss vid en stor eld, tittade på stjärnorna och drack whisky. Inte alls en tokig födelsedagsmiddag.

 


Jag och Matt bakar pumpa-paj och tårta. 
 

Jordgubbstårta med färska jordgubbar direkt från trädgården!
 

Efter tuppmiddag njöt vi av en fin kväll framför elden. 

På min och Jonathans födelsedag tog vi en tur iväg från farmen. Vi körde först till Kuldo-byn som är en urtida by som indianerna bodde i för en massa, massa år sen - så det finns inte ens nåt spår kvar av byn mer än hålor där de förvarade mat m.m. En trevlig vandring genom skogen för att komma dit och en lunch på en klippa med utsikt över Skeena floden. 

Efter det körde vi den trevliga turen på mer än en timme ut till huvudvägen på en skumpig grusväg (tröttnade smått på hålorna…) och körde till sjön Elizabeth. Vi satte i kanoten och paddlade till andra sidan sjön, satte oss bekvämt och medan vi drev tillbaka till bryggan fikade vi och drack öl. Kombinationen med inte ett moln på himlen, färgerna, stilla vatten och berg - jag är nöjd med min 25-årsdag. På kvällen åt vi helt fantastiskt goda revben!


 

 

 


Lunchpaus i skogen med utsikt över floden Skeena.
Söta små svampar. 
 
 
 
Sen körde vi till Elizabeth lake.

Jonathan sjöng för mig, jag sjöng för honom. Sen korkades stouten upp. 


25 år nu då......

 

Hazel säger grattis.
Under dessa två veckorna har vi skördat det sista i trädgården och det vi inte sålde på sista marknaden förra helgen har vi lagt ner allt i jordkällaren. Jorden är vänd, vi har planterat vitlök, konserverat en massa tomater m.m.

Har druckit mycket rum. Ett glas var kväll i princip. Och läst mycket.


 

Den senaste veckan har det varit strålande solsken varje dag, efter att dimman lyft vid lunch. Så det har blivit lite avkoppling i hammocken också. Nu ser det dock ut som att regnet ska komma vilket innebär att det kommer bli mycket konservering och inläggning.


 


När livet är som bäst - på ett höloft med en bok i ena handen och ett glas rum i andra. 
 
"Koooooom då kossorna!" funkar inte riktigt... Dags för mjölkning!
 
 
Jag och Hazel är bundisar. Snäll mjölkko. 
 
Dags att göra grisarna glada med kålrot.
 
Maaassa lök.
 
Gräva potatis. 
 
Solen kom fram så det blev paus i potatisgrävandet. 
 

En massa potatis. 
 

Potatisen ska ner i jordkällaren. Mia hjälper till. 
 
Kronärtskocka!
 
Paprika skördning.
 
 
...och tomatskördning.
 
Mmm. Baguette!
 

Dags för sista ute-marknaden i Smithers!
 
Tomat på burk, tomat på burk, tomat på burk, tomat på burk........
 
Ibland är det bara mysigt att gå ut i hagen och ha en kossa som lägger huvudet i knät. Söta Elsie.
 
...fint.
 
Vi gick en tur ner till floden och lapade lite sol en dag. 
 
...och tog en kanottur en dag. 
 
Hyffsad utsikt under kanotpaddlingen.
 
Det är dags att plantera vitlök! 
 
Och där hoppas vi att det blir vitlök till nästa år då!
 
Slut på växande i trädgården så dags att vända jorden. 
Inte mycket som står kvar i trädgårdslandet nu....
 
Jonathan har cyklat genom Kanada två gånger - det kan man inte tro när man ser hans cykel....
 
Jag har lagat mat för en gångs skull... Kåldolmar!
 
Får får får? 
 
Dimmig morgon...
 
Och dimman lyfter.
På måndag är min plan att köra ner till Fernie. Mina skidor (som jag skickade med posten från Montreal till Vancouver för några månader sen) har en granne här hämtat så jag slipper en omväg på 1000 km. Istället har jag en ca. 1400 km framför mig, vilket jag planerar ska ta två dagar. I Fernie har jag sen ett pensionerat par som ska ta hand om mig (mina förra Wwoof-familjs vänner) - de har förbjudit mig att sova i bilen utan jag får sova på deras soffa. Sen är det dags att ta tag i jobb- och lägenhetssökande!


Avslutar med en fin höstbild! 



Kommentarer
Postat av: Kristin Magnusson

Jag blir helt varm inombords av dina bilder. De är så talande, så härliga, njut Katti :) Många kramar till dig! Kristin

2012-10-10 @ 08:12:44
Postat av: Louise

Håller verkligen med Kristin! Du ser verkligen ut att stormtrivas där! Älskar kossan i knät! ;) Hoppas du hade det riktigt bra den sista tiden där! Iväg på nya äventyr! Själv ska jag gå och lyfta lite fisk! PUSS

2012-10-18 @ 12:18:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0