Framme i mitt nya hem - Fernie
Så jag spenderade nästan en vecka till på farmen.
Jonathan hade för längesen lärt sig om min otur / klantighet (kalla det vad ni vill) genom att jag pajat handtaget på hans espresso maskin och även hans glassmaskin. Vad ska man säg...? Så här funkar mitt liv, saker går sönder med jämna mellanrum. Och när vi sen kommer hem från byn en dag och inser att jag låst fel lås i fel dörr och låst oss ute kunde jag inte annat än skratta åt mig själv medan Jonathan skruvar bort skruvarna för att ta bort stormfönstret och för att sen kunna klättra in.
Jag frågade snällt om han ville att jag skulle skruva tillbaka stormfönstret men fick ganska snabbt ett "öhm, nej tack. De är ganska ömtåliga...".
Jonathan hade för längesen lärt sig om min otur / klantighet (kalla det vad ni vill) genom att jag pajat handtaget på hans espresso maskin och även hans glassmaskin. Vad ska man säg...? Så här funkar mitt liv, saker går sönder med jämna mellanrum. Och när vi sen kommer hem från byn en dag och inser att jag låst fel lås i fel dörr och låst oss ute kunde jag inte annat än skratta åt mig själv medan Jonathan skruvar bort skruvarna för att ta bort stormfönstret och för att sen kunna klättra in.
Jag frågade snällt om han ville att jag skulle skruva tillbaka stormfönstret men fick ganska snabbt ett "öhm, nej tack. De är ganska ömtåliga...".
Vi kom tillbaka från byn och insåg att jag låste fel lås i fel dörr och lyckades låsa oss ute. En tyst suck sen var det bara att skruva loss stormfönsterna (ett tiotal skruvar) och klättra in... Ooops...
I övrigt rullade det på och vi fick konserverat lite mer tomater och rödbetor. Jag har till slut lärt mig att hugga ved - detta efter ett försök utan lektion som gick mindre bra... Efter en lektion och lite övning är jag dock inte så tokig med en yxa i handen.
I övrigt rullade det på och vi fick konserverat lite mer tomater och rödbetor. Jag har till slut lärt mig att hugga ved - detta efter ett försök utan lektion som gick mindre bra... Efter en lektion och lite övning är jag dock inte så tokig med en yxa i handen.
Jag skaffade mig nya husdjur - kompostmaskar som jag tänkte ta hand om i vinter.
Min sista dag gick vi på en hike upp på berget bakom farmen. Sen blev det stressigt ner då det skulle vara knytkalas som avslutning för folket som varit involverat i marknaden i byn. En trevlig kväll med massa god mat, trevligt folk och en stor eld.
Sen var det dags för mig att lämna tryggheten jag byggt upp på ett ställe där jag nu kan rutiner och omgivningar. En liten tår kom när jag sa hejdå till kossorna.
Sen var det dags för mig att lämna tryggheten jag byggt upp på ett ställe där jag nu kan rutiner och omgivningar. En liten tår kom när jag sa hejdå till kossorna.
Jag fick med mig en blomma, mjöl, bröd och en surdeg som jag ska försöka hålla liv i!
Två korumpor på väg till havrefältet.
Galen kossa käkar havre! Sötaste Hazel.
Rödbetsinläggning.
På soptippen.
Jonathan har byggt sig en bastu som vi testade en kväll.
Jag har till slut lärt mig att hugga ved! Svårt att sluta sen bara...
...och medan jag hugger ved slappar Mia i solen.
Ute på hike.
På toppen av vår hike var där ett gammal utkikstorn där någon satt och tittade efter skogsbränder förr.
Och tydligen var det mer instruktioner än att titta ut genom fönstret och ring om du ser en skogsbrand...
Jag har skaffat mig husdjur - kompostmaskar!
Och sista kvällen var det fest för lite folk i byn och en eld.
Turen från New Hazelton till Fernie är ca 1300 km, så den körningen delade jag upp på två dagar. På vägen hamnade jag mitt i en snöstorm med 10-15 cm snö på marken fortfarande fallande. Jag var glad att jag har vinterdäck på bilen.
Turen från New Hazelton till Fernie är ca 1300 km, så den körningen delade jag upp på två dagar. På vägen hamnade jag mitt i en snöstorm med 10-15 cm snö på marken fortfarande fallande. Jag var glad att jag har vinterdäck på bilen.
Bilen tog mig hela vägen (vilket jag har lärt mig att uppskatta!) och jag har nu landat i Fernie. Dave och Donna (som är min förra wwoof värds vänner) låter mig sitta hus- och hundvakt ett par dagar medan de är iväg i Calgary.
Otålig som jag lätt blir när saker och ting inte händer nu, nu, nu så blev jag också otålig över att jobb inte löste sig första dagen jag var ute och sökte.
Otålig som jag lätt blir när saker och ting inte händer nu, nu, nu så blev jag också otålig över att jobb inte löste sig första dagen jag var ute och sökte.
Jag hade skickat min ansökan till ett glass café där de tillverkar sin egen glass. Jag fick ett svar att hon hade tyvärr ingen tjänst att erbjuda mig i vinter men att hon gärna ville att jag skulle komma in och säga hej när jag kom till Fernie. Så det gjorde jag. En urgullig tjej som lät mig testa alla smakerna innan hon gav mig en glass i deras hemmagjorda rån och dessutom sa hon att jag har ett jobb där i sommar om jag vill det. Glassen var för övrigt fantastisk!!
En annan (svensk) tjej hade bett mig komma in på hennes restaurang när jag kom till Fernie också. Så dit gick jag idag och hon erbjöd mig jobb för vintern! Tackade inte ja direkt, utan ska på intervju uppe på berget för att se vad de har att erbjuda och har lite andra ansökningar att följa upp...
Som om inte det vore bra nog för andra dagen här så har även boende löst sig. Jag ska bo hos Dave och Donnas vänner där jag har ett rum med eget badrum men delar kök med dem - ett äldre, skidtokigt par med utflugna barn i ett stort hus. Velade mycket fram och tillbaka om jag skulle dela med andra eller ha eget, men detta kändes väldigt bra och med en bra deal så det blev så!
Mååånga mil har bilen gått nu.
Jag sover trångt och mysigt i bilen tillsammans med mina skidor!
När jag körde genom Jasper nationalpark hamnade jag mitt i en snöstorm - 10-15 cm snö på vägen och en del som faller som ni ser.
På ett glasscafé behövde de ingen hjälp i vinter, men jag gick därifrån med ett jobberbjudande till sommaren och en gratis (hemmagjord!) glass! Det här leendet kommer bara fram när jag har en glass i handen och jag är defintivt deras nya stammis. Glassen var fantastisk!
Nu bor jag hos ett äldre par i Fernie och passar deras hus och hund medan de är i Calgary. Det här är Zeus, jag tycker han ser rätt skojig ut för att vara helt ärlig.
Dave och Donna har en jacuzzi utanför huset. Helt ok med 40 graders värme och titta på stjärnorna...
Dave och Donna hade tipsat om en vandring uppför Castle mountain, så idag tog jag Zeus ut på en lång promenad. Väldigt härlig vandring med bra leder (tackar cyklisterna för det) och panoramavy över hela dalen från toppen. Fyra timmar senare och nu har jag en utslagen hund vid fötterna. Det är dags för mig att ta ett bad i jacuzzin tror jag.
Dave och Donna hade tipsat om en vandring uppför Castle mountain, så idag tog jag Zeus ut på en lång promenad. Väldigt härlig vandring med bra leder (tackar cyklisterna för det) och panoramavy över hela dalen från toppen. Fyra timmar senare och nu har jag en utslagen hund vid fötterna. Det är dags för mig att ta ett bad i jacuzzin tror jag.
Det är inte lätt att gå på vandring med Katrin alltid. Särskilt inte när hon glömmer kartan hemma och tar en "genväg" genom brant bush. Stackars 13-åriga Zeus kämpar hårt.
Gillar svansklippningen...?
Zeus hittade nåt intressant här... Såg rätt färskt ut.
Passar jag i svart permanent? Passar Zeus i blont?
Stackars hund va...?!
Fikastopp vid en utsiktsplats. Fantastiska färger.
Panoramavyn från toppen av Castle Mountain.
Jag och Zeus på toppen. Byn i dalen är Fernie.
Och här är skidanläggningen...!
Jag är ruskigt nöjd!
Kommentarer
Postat av: sofia
Åh ser fantastiskt ut och hund/frisyrbilderna får mig att skratta högt!saknar dig goding du kommer få jobbet du vill ha, snacket går säkert redan i byn och svenskan som kan jobba och gör det bra! Njut och låt hundstackarn vila lite haha kram
Trackback
